Endast Gud kan döma en människa

Under P-funkens regim under 70-talet kom moogen framförallt till sin rätt live, där den flödade över i långa, LSD-dränkta, solo-sessions. När vi träder in i g-funk-eran har den åter låsts in i studion där den utsätts för hiphop-producentens stränga manipulation av materien.

Det är så vi möter den i Only God Can Judge Me, från Tupacs dubbelskiva All Eyez On Me.

När en man undanröjer all förvirring, alla samhällets fördomar och förväntningar, och allt tvivel på sig själv för att fullt ut följa sitt hjärta, vad annat än hans egen relation till det gudomliga kan avgöra om denna strävan är riktig, och om hans liv är skändligt eller ej?

Endast Gud kan döma en människa. Detta är ett av hiphop-lyrikens starkaste teman, motviljan mot att samhället sätter etiketter, dömer, och slutligen låser in en människa, när de inte har någon erfarenhet av de verkliga förhållanden denna människa lever i.

Och människorna hade sökt döma Tupac. Inte bara rättsväsendet och hiphopens östkustetablissemang (som ifrågasatte hans skills), utan även hans eget folk.

Saigon: Exactly. Exactly. If we don’t give him credit for this? I mean, this dude stood for something. But if you watch the Resurrection DVD. You got the DVD?

Cedric Muhammad: Yeah, that was what moved me so much to state what I said earlier.

Saigon: If you watch the DVD go to the Special Features with him talking…

Cedric Muhammad: Yeah, the speeches.

Saigon: The speeches. And he is dropping it on all of the old people there. I think they are asking him to stop cursing. And he is like – “This is what is wrong with you all. You all are so worried about me saying, ‘fuck’, ‘nigger’, and little words, meanwhile there are motherfuckers in the street getting killed right now. And y’all are trying to sit here and tell me to watch my language? No I am not going to watch my language. I feel angry. I’m angry right now because y’all dropped the ball and I feel like I shouldn’t have to do the shit that y’all should have did…” There is so much more to Tupac. That is why when people compare Tupac to Biggie I automatically know that they don’t know who Tupac was. Because that is no comparison whatsoever. That is two different levels of a person, a man. I could never ever compare the two. I couldn’t do it.

Den starkaste passagen är i slutet av andra versen. Här är sådan lyrisk densitet att varje rad räcker till en låt.

"I'd rather die like a man, than live like a coward
There's a ghetto up in Heaven and it's ours, Black Power
Is what we scream as we dream in a paranoid state
And our fate, is a lifetime of hate
Dear Mama, can you save me? And fuck peace
Cause the streets got our babies, we gotta eat
No more hesitation, each and every black male's trapped
And they wonder why we're suicidal running round strapped
Mista, Po-lice, please try to see
There's a million motherfuckers stressin just like me
Only God can judge me"

Den andra hjälten i den här låten jämte herr Moog är den kära gamla Vocodern. Jag kan inte kommar på någon annan hiphop-låt där man använder detta underbara tekniska hjälpmedel.